I förra veckan läste vi i nyhetsflödet en ny studie från Karolinska Institutetsom visar på att chaufförer, fabriksarbetare och städare har tre gånger högre risk drabbas av typ-2 diabetes än högskolelärare och sjukgymnaster.

Yrkesrelaterade faktorer som stress, oregelbundna arbetstider och stillasittande skulle kunna bidra till yrkesförarnas, fabriksarbetarnas och städarnas ökade diabetesrisk. Men till stor del handlar det om vilka levnadsvanor man har. De har mer övervikt, sämre kondision och röker mer än personerna i de yrken som har en låg risk.

www.dagensmedicin.se/artiklar/2019/09/18/vissa-yrken-kopplas-till-okad-risk-for-typ-2/

Även om det är bra att röra på sig har ändå kosten störst betydelse ifråga om välbefinnande och risken att drabbas av typ 2 diabetes, som jag ser det. Den är dessutom ärftlig. Sedan tidigare har det forskats om att det också beror på socioekonomiska orsaker.

Livsmedelsindustrins översötade produkter och markanadsföringsmetoder lär nog vara en av största riskfaktorerna till att utveckla diabetes typ 2, men det nämns inte i forskningsrapporten.

Såg dramafilmen "Gran Torino" från 2008 på DVD igår kväll. Filmen är regisserad av Clint Eastwood som även spelar huvudrollen. Eastwoods yngre son Scott Eastwood medverkar och filmmusiken komponerades av den äldste sonen i familjen, Kyle Eastwood.

Handlingen påminner mycket om dramafilmen "En man som heter Ove" som hade premiär på de svenska biograferna i december 2015.

Den missnöjde krigsveteranen Walt Kowalski har svårt att acceptera samhällsförändringarna och de nya asiatiska grannarna som bor intill i det eftersatta bostadsområdet.

Inledningsvis börjar filmen med att grannpojken Thao tillsammans med kusinen, som vill locka in Thao i gängkriminalitet, försöker men misslyckas stjäla Kowalskis ögonsten, en grön Ford Gran Torino, årsmodell 1972. Den bil han var med att montera rattstången i.

Med tiden lär Walt känna empati för blyge Thao, den asiatiske tonåringen av Hmongfolket, de flesta med buddhistisk anknytning. Vänskapen med grannfamiljen börjar gro och Walt försöker få pli på Thao så småningom.

De gemensamma dragen hos Walt och Ove är stigmatiserad sorg och skuld som gör dem svåra att umgås med. Det uttrycker sig i bitterhet och aggression mot allt och alla. Filmen återspeglar det hetronormativa amerikanska arbetarklassamhället, i varje fall på ytan, och i genusperspektiv. 

Det går ut över vad som anses vara typiska mans- och kvinnosysslor. Replikduellerna är råa men hjärtliga, ibland känns fraserna lite konstlat tillgjorda.

Kyrkan och de existentiella frågorna får ett stort utrymme i handlingen. I det här fallet den unga katolska prästen Fader Janovich som Walt ser som en oerfaren och överutbildad oskuld, en padre som han inledningvis inte vill bikta sig inför. Men Janovich går in för sitt kall och gör ett bra jobb som ansvarstagande församlingsherde.  

Men händelserna kring Walt tvingar honom att försvara sina grannar mot det våldsamma och hotfylla kvartersänget. Han blir avslutningsvis skjuten, obeväpnad, av gänget som därmed blir frihetsberövade.

Det finns mycket att reflektera över när det gäller handlingen, men jag sätter punkt här. 

Egentligen vill jag inte kommentera partipolitik, men jag kan inte undgå reflektera över att Moderaternas partiledning vill införa söndagsöppet på Systembolaget. Jag frågar mig samhällsnyttan av ett sådant förslag, räcker det inte med sex dagar i veckan?

Det handlar förstås om idéologi, man ska själv få bestämma när i veckan man ska köpa alkohol. Kanhända ett försök att samla politiska poänger. Jag tycker att det borde ligga i de flesta partiers intresse att begränsa skadeverkningarna av droger i samhället för att bespara sjukvårdskostnader, och det gör man inte med söndagsöppna Systembolag.

Personligen blir det en ickefråga eftersom jag är nykterist.

Organisationer och föreningar, politiska, idottsliga, kyrkliga och andra, vill rekrytera frivilliga som ställer upp på att utföra tjänster på obetald tid. Jag funderar över hur det går ihop med politiker som tänker högt om att vi ska jobba till sjuttiofem.

Och hur tillförlitligt blir ett samhälle som ska förlita sig på "jackor på stan" i en allt större utsträckning. Frivillighet kan bli till en förväntad plikt, när samhället vill spara pengar. 

Hur ska tiden och orken som yrkesverksam pensionär räcka till för frivilligarbete om vi nu har klarat oss undan förslitningsskador och sjukdom så pass långt upp i åren. Det kan förhoppningsvis trigga personer som uppbär sjukbidrag och är hemmasittare, som känner sig friska nog att ställa upp några timmar frivilligt och försöker därmed få tiden att gå.

Sedan har vissa frivilliginsatser högre status än andra. Man ska också ha i åtanke att det kan kosta mer än vad det smakar med tanke på avstånd, fortskaffningsmedel och avgifter.  En social gemenskap kring något man "brinner för" och "gör skillnad" som det så klychigt uttjatat framställs. 

Fråga politiker och chefer vad de gör för praktiska volontära insatser för att förbättra för medmänniskor och det blir tyst.

På många håll begränsas framkomligheten i vägnätet i tätorterna. Väsby är ett exempel. Tanken är väl att det ska få bilister att sänka hastigheten och därmed höja säkerheten för cyklister, fotgängare och bussresenärer. Fler farthinder och smalare passager. Springet över vägen är också en risk. Jag tycker att det ser rörigt ut och gör resan onödigt ryckig och stötig, och så får man väl se hur det kommer att se ut i vinter.

Det är väl ingen som har missat att det har varit högsommarvärme idag, temperaturen visade på tjugoåtta plusgrader mot eftermiddagen. Tyvärr låg luftfuktigheten på sjuttioen procent. Nu kyler klimatanläggningen i bilen som den ska, en fördel om man ska transportera kylvaror lite längre sträckor. Fick avgiften för fotograferingen hos Trafikverket Förarprov på en hundralapp idag med posten. Fordonsskatten från Transportsyrelsen på Kian brukar komma i augusti. I år ligger summan totalt på 2 523 kronor.

Lidl har extrapris på tomatsåserna från Barilla just nu med tio kronor konserven. Andra livsmedelsjättar snålar med några enstaka kronor i prissänkning på samma vara.

Stegräknaren i mobilen visade totalt på över åtta tusen två hundra steg. Det blir en del steg varje dag, jag ställer bilen och går mer nu än tidigare. Gjorde sällskap i ärende till Willys i Märsta centrum ikväll och har även handlat i Täby centrum.

Fick avin från Transportstyrelsen igår. Hämtade ut det Rekade brevet med det nya körkortet idag på utlämningsstället. Var in på Ica redan igår kväll, men kontoret stängde åtta, hann inte i tid. Det gick fyra arbetsdagar innan jag fick det nya körkortet. Ica-kortet kom i tisdags.

Ringde Preem i måndags om Preem-kortet som är anslutet till Ikano-banken.

Det krävs att man anger sitt bank-ID för att få ett nytt kort. Eller så skickar man ett brev med underskrift till Ikano-banken, personuppgifter och ett kontrollnummer.

Okq8 skickar ut kortet med posten, koden kommer några dagar senare i separat brev. Ett enklare liv.

Eftersom jag saknar plånboken sedan i måndagskväll, har jag fått spärra ett antal bankkort och beställt ett nytt körkort från Transportstyrelsen. Det har varit intressant att se hur snabbt bankerna agerat med utskicken av kort och pin-koder.

�� Först ut var Nordea Visa Gold som kom i rekat brev att hämta ut på Ica efter fyra i onsdags. Det tog två bankdagar. Pin-koden kom redan dagen efter.

Det blå Nordeakortet som är kopplat till mitt lönekonto kom på torsdagen och hämtades ut i rekat brev i torsdags eftermiddag vid samma tidpunkt.

�� Pin-koden har ännu inte kommit med posten. 

Nu har jag ett nytt giltigt pass att legitimera mig med, men hade passet varit ogiltigt krävs fullmakt från annan person för att få ut bank-korten. Eller med apptjänst kopplat till mobilen, förmodligen krävs bank-ID.

��Okq8-kortet kom i torsdags, det gick att tanka med det om jag uppgav personnumret i kassan, vilket förvånade mig, jag hade räknat med kontantbetalning. Fick koden igår, och fyllde på igen nu ikväll.

�� Swedbankkortet kom i torsdags och har fungerat bra, jag har fått behålla min bank-kod, och kortet går att betala med. ��Undantaget en parkeringasautomat i fredags.

��Preem och Ica är jag lite sur på, får förhoppningsvis korten i nästa vecka.

��Coop-kortet kom redan i torsdags. �� Behövde bara uppge personnumret efter inköp i tisdags för att få poängen registrerade. -  På Ica närbutik kan inköpskvitton registreras i efterhand för att få poängen.