Inlägg publicerade under kategorin Kulturellt

Av Krister - Fredag 6 dec 23:14

Karin Boyes dikt "Via Media", från latinets ord för "medelväg", ställer frågor. Fick en kommentar från Amisa i kommentarfältet. Kan man verkligen be om sorg?


Enligt Wikipedia är diktens huvudfråga "Månn blygsamheten växer till med åren?" som ger uttryck för brustna förhoppningar - och samtidigt insikten om att solen trots allt lyser.

Att den lyser är till och med skönare än både glädjen och sorgen. 

Jag kan tänka mig att solen här kan ses som ett uttryck för Gudsnärvaro.



ANNONS
Av Krister - Torsdag 5 dec 23:27

 

Via Media


Jag bad en gång om glädje utan gränser,

jag bad en gång om sorg, som rymden ändlös.

Månn blygsamheten växer till med åren?

Skön, skön är glädjen, skön är också sorgen.

Men skönast är att stå på smärtans valplats

med stillad håg och se, att solen lyser.


Ur diktsamlingen "Moln"  

Karin Boye



ANNONS
Av Krister - Torsdag 7 nov 22:49

Bestämde oss för en sen fika i Uppsala mot kvällen. Eftersom Café Linné Hörnan stänger så sent som tio, slog vi oss ner där. Jag tog en tredjedel av prinsesstårtbiten. Att Uppsala är en studentstad märks tydligt på åldersfördelningen bland kafégästerna. Rätt välbesökt en torsdagskväll.


Just nu pågår ljusutställningen "Allt ljus över Uppsala 2019" med installationer att bevista på olika platser i Uppsalas innerstad. Det är ett återkommande evenemang varje år, men är inte så stort längre som det har varit tidigare.


Nytt strålkastarljus blev det när väster frontlampa slocknade ikväll på Kian. Köpte nya H4 lampor på OKQ8 söder om Uppsala och bytte ut lampan på plats. Eftersom det var halvmörkt tog det längre tid den här gången.


     





Av Krister - Söndag 3 nov 21:55

Lyssnade på det fantastiskt fint genomförda körverket Requiem av Wolfgang Amadeus Mozart i S:ta Birgittakyrkan i Knivsta nu ikväll. Det ger ett värdigt och vackert avslut på alla själars dag. Prästen hade en kort bibeltextinledning från det tjugoandra kapitlet ur Uppenbarelseboken.

Förra söndagen var det Handboll i Märsta som gällde på eftermiddagen, tvära kast mellan olika begivenheter. Jag tycker att man ska försöka vara öppensinnad för olika kulturyttringar när det erbjuds.


 

 

   






Av Krister - Tisdag 22 okt 16:47

När pendeltåget mot Stockholm saktar ner farten stax innnan stoppet Väsby station, kan man se Barockparken från slutet av 1600-talet på höger sida om järnvägsspåren genom tågfönstret. På vänster sida i tågets färdriktning ser man den pampiga slottstrappan som leder upp mot slottsbyggnaden. Barockparken blev eftermiddagens mål för promenadrundan.


Områden som en gång i tiden utgjorde en sammanfogad del av ägorna kring Stora Wäsby, har avskiljts sedan norra stambanan en gång drogs genom landskapet.

Parken renoveras i etapper och nya lindar planteras. Gamla lindar med holländskt ursprung har beskurits , samtidigt som ihåliga stammar får stå kvar.

Fick se upp för en liten huggorm som överraskade i gräset så sent in i oktober.


Det har känts behagligt milt idag med uppåt +13 C i eftermiddags och friska vindar. -  Bilder från eftermiddagen.


         







Av Krister - Söndag 20 okt 22:45

Besökte Centrumkyrkan i Sundbyberg i dag där pastorn nämnde i predikotexten om författaren och mystikern Hjalmar Eksröms helande "Kristusblick" eller "silverblick."  Ett litterärt uttryck som gav mig något att reflektera över. 

Det är en av höjdpunkterna i brevsamlingen till vännen H.S 1923 där vi bland annat får ta del av den avgörande perioden från och med 16 års ålder då alla ting och människor blev genomskinliga för honom, "liksom genomstrålade av gudomligt ljus."


"Guds rike spirade fram och blomstrade mitt igenom det allra minsta ting här i världen, t.o.m genom sten och bråte. Allt blev levande, ja, fullt av liv och allt och varje kom till mig såsom budbärare (änglar) från det översinnliga. Jag hade sagt nej till tingen och människorna och allt, uppgivit det allt, och så kom tingen, människorna, djuren till mig såsom nya gestalter i en ny skapelse. Och jag fröjdades med bävan. Det var en beskådelsens tid. Allting låg bländande klart och likväl med ett milt sken framför mig, både andliga och himmelska och jordiska ting. Jag kan nu knappast säga hur länge denna tid varade, i tre år tror jag. Sedan blev det mig fråntaget. Vid detta fick jag ej tydligen stanna. Vägen ledde vidare."


Hjalmar Ekström




Av Krister - Onsdag 2 okt 22:09

Tog en promenad i Venngarn idag i duggregnet. Barockparken har till stora delar fått en rejäl upprustning som pågått sedan fem år tillbaka. Parken var tidigare igenvuxen och vanvårdad. Den västra delen av parken "parnassen" är fortfarande eftersatt, men det går att följa upptrampade stigar i allén. Man kan se grunder från tidigare byggnader som sätter fart på fantasin.


Fick meddelande idag från Blodcentralen angående blodet jag tappde i måndagskväll har kommit till nytta.


             



Av Krister - Lördag 21 sept 18:17

Såg dramafilmen "Gran Torino" från 2008 på DVD igår kväll. Filmen är regisserad av Clint Eastwood som även spelar huvudrollen. Eastwoods yngre son Scott Eastwood medverkar och filmmusiken komponerades av den äldste sonen i familjen, Kyle Eastwood.


Handlingen påminner mycket om dramafilmen "En man som heter Ove" som hade premiär på de svenska biograferna i december 2015.

Den missnöjde krigsveteranen Walt Kowalski har svårt att acceptera samhällsförändringarna och de nya asiatiska grannarna som bor intill i det eftersatta bostadsområdet.



Inledningsvis börjar filmen med att grannpojken Thao tillsammans med kusinen, som vill locka in Thao i gängkriminalitet, försöker men misslyckas stjäla Kowalskis ögonsten, en grön Ford Gran Torino, årsmodell 1972. Den bil han var med att montera rattstången i.

Med tiden lär Walt känna empati för blyge Thao, den asiatiske tonåringen av Hmongfolket, de flesta med buddhistisk anknytning. Vänskapen med grannfamiljen börjar gro och Walt försöker få pli på Thao så småningom.



De gemensamma dragen hos Walt och Ove är stigmatiserad sorg och skuld som gör dem svåra att umgås med. Det uttrycker sig i bitterhet och aggression mot allt och alla. Filmen återspeglar det hetronormativa amerikanska arbetarklassamhället, i varje fall på ytan, och i genusperspektiv. 

Det går ut över vad som anses vara typiska mans- och kvinnosysslor. Replikduellerna är råa men hjärtliga, ibland känns fraserna lite konstlat tillgjorda.



Kyrkan och de existentiella frågorna får ett stort utrymme i handlingen. I det här fallet den unga katolska prästen Fader Janovich som Walt ser som en oerfaren och överutbildad oskuld, en padre som han inledningvis inte vill bikta sig inför. Men Janovich går in för sitt kall och gör ett bra jobb som ansvarstagande församlingsherde.  

 

Men händelserna kring Walt tvingar honom att försvara sina grannar mot det våldsamma och hotfylla kvartersänget. Han blir avslutningsvis skjuten, obeväpnad, av gänget som därmed blir frihetsberövade.


Det finns mycket att reflektera över när det gäller handlingen, men jag sätter punkt här. 


   






Presentation

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ boosta med Blogkeen
Följ boosta med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se