Det är inte så mycket att göra åt den regniga och mörka årstiden, det har i varjefall varit milt idag med uppåt elva plusgrader, rätt behagligt ändå. Det känns i lederna nu mot senhösten, försöker mota det med bastu. Blodsockret låg på 6,0 i morse, vilket skulle kunna ligga lägre. Men jag vägde in mig på 79,1 kg ikväll efter gympasset så det känns okej ändå.

Testade Findus köttfärssoppa som innehåller 5,5 g kolhydrater per 100 gram och tillsatte den här gången soppan med blomkål, broccoli och ägg, så det blev en gryta av det mot eftermiddagen. 

Fick bromsoket utbytt på vänster bakhjhul mot ett nytt i går och meken kunde inte hitta något fel på höger bakhjul som jag tyckte gick varm och gav skrapljud ifrån sig vid inbromsningar. Lite gnissel hör jag fortfarande, och jag kommer att gå och känna med fingrarna på bromsskivorna ett tag framöver för att försäkra mig om att det inte är något som ligger på. Så är det att ha en äldre bil, och nya bilar är inte så mycket bättre de heller.

Färgen från Epsonskrivaren visade på gröna utskrifter, så nu var det hög tid att köpa nya färgpatroner på Elgiganten, både svart och gul var på upphällningen. 598 kronor fick jag ge för de tvår färgpatronerna den här gången.

Vad mer? Det är sällan som det uppkommer diskussioner i bastun efter träningen, men i går kväll var det ett undantag då vi kom in på politik. Det började egentligen med miljön och de multinationella storföretagens hänsynslösa skövling av urskogarna i Sydamerika. Människor dör av gifter från regnskogarna också, fick jag höra.

Vikten låg i varjefall på 79,8 kg och blodsockret visade på 4,9 i morse så jag får väl säga att jag är rätt nöjd just nu. Så här inpå höstarna brukar jag få yrsel då den kalla råa höstluften gör sig påmind, det är väl ett tecken på att man blir äldre, vilket jag har svårt att inse.

Tog en tur ut till Ulriksdal och slottscafét mot eftermiddagen. Uppehåll, behaglig utetemperatur på uppåt fjorton plusgrader och friska vindar, vi slog oss ner vid uteborden en stund.

Ställer man bilen på Handelsträdgårdens kundparkering intill undslipper man de krångliga parkeringsautomaterna på slottsparksområdet.

I början av veckan är det gott om platser lediga. Uppvärmd chokladfylld kokoskaka med vispgrädde till bryggkaffet, jag fuskar lite då det gäller LCHF, blodsockret låg ändå på låga 5,0 mmol/L i morse.

När höstfärgerna övegår i brunt blir det inte lika njutbart längre, vi är ju snart inne i november, man kan inte förvänta sig något annat.

Så här års känner jag mig påfrestande trött vilket beror en del på min fibromyalgi, och antalet soltimmar som minskar förstås. Kan känna tröttheten i axlarna och kroppsbrännan och så sendraget när jag inte har värmefläkten på som värmer upp. I går kväll blödde jag näsblod när jag snöt mig, vilket hör till ovanligheterna. Jag håller mig vanligtvis rätt frisk, så det är inte något att orda om här på bloggen.

På fredagskvällarna brukar det inte bli någon vettig mat. Jag äter riskakor med ostsmak, blåbärsyoghurt och smaksatt mineralvatten och så popcorn. Rätt mycket kolhydrater, men det får bli det enda undantaget under veckan.

Det här innebär att jag får kallsvettningar några timmar efteråt, och har förstått att det har med det låga blodsockret att göra.

Ikväll låg det på 3,5 mmol/L. Det borde med tanke på det tidigare så höga kolhydratintaget under kvällen, ligga högre än normalt tycker man ju.

Så låga värden är det sällan jag har annars. I morse mätte blodsockret med testremsa 5,4 mmol/L. 

Det var ett tag sedan som jag tog upp diabetesläget. Den typ 2 diabetes som jag kostbehandlar normaliserar blodsockervärdena genom att minska ner på socker och kolhydrater. I morse låg blodsockret på 4,6 mmol/L. Vägde in mig på 79,3 kg efter avslutat gympass igår kväll.

Diabetes 2 är en livsfarlig sjukdom om man inte behandlar den. Man gör inte återkommande ögonbottenfotograferingar för att se förändringar i "gula fläcken",  ser över fötterna hos en medicinsk fotvårdare, får sitt långtidsblodsocker mätt hos diabetessjuksöterskan på vårdcentralen regelbundet, för nöjets skull. De flesta som jag känner till som har tvåan tar sitt dagliga metformin och äter på som vanligt och vill inte påminna sig om sjukdomen.

Det händer emellanåt att jag går in på  www.diabetesmannen.se för att få insikter i diabetesettornas kamp mot sjukdomen som skiljer sig mycket från åldersdiabetes typ 2. Nämnda bloggare skrev vid ett tillfälle att typ 2 diabetes "skötte sig själv" genom en daglig metformindos och tog sin åldriga mormor som exempel.

Man kan väl säga att han är bättre på sin egen sjukdomskännedom än om andras.

Jag uppskattar Diabeteskvinnas blogg  www.devote.se/Diabeteskvinnan som ser sin vardag mer från den ljusa sidan av tillvaron, trots allt.

Körde ett intensivt simpass i eftermiddags, vistades i simhallen i drygt tre timmar. Bastar man mellan varven tar det längre tid. Just nu känns det mest i axlar och nacke och ögonen känns klistriga. En man från Mellanöstern tog ett simpass under sonens handbollsträning. Annars sitter oftast föräldrarna med sina internetuppkopplingar under tiden barnen vistas i bassängen. Jag tycker att varje tillfälle som ges att röra på sig är en hälsovinst nu när man väl är där.

Det har varit ett svalt intresse kring just hälsofrågor och motionsvanor under valåret om man bortser från sjukvårdspolitik. Alliansen lyfte fram vikten av egenvård för att spara sjukvårdsresurser vid något tillfälle.

Ringde blodcentralen idag och fick veta att det är tidsbokning som gäller för plasmadonation. Eftersom landstingen säljer blodplasma till läkemedelsindustrin för ett antal miljoner kronor varje år, är det viktigt att vi som blodgivare får en adekvat reseersättning för prestationen. Blodet är inget annat än en sälj- och köpvara som så mycket annat. Två rabattcheckar på femtio kronor är det gällande marknadsvärdet på den livsviktiga plasman som räddar våra medmänniskors liv, tycker politikerna i Uppsala län, men generositeten varierar från län till annat.

Man kan fråga sig hur många av våra folkvalda politiker och toppchefer inom läkemedelsindustrin som lämnar blod.

Stockholms läns landsting skickade ut ett brev igår där vi över sextio har möjlighet att provta oss då det gäller cancer i tjock- och ändtarmen, den näst vanligaste typen av cancer hos kvinnor och män. Inget roligt ämne att ta upp, men jag är tacksam över att möjligheten finns att upptäcka den här typen av kräfta i tid och bota den i ett tidigt skede.