Tog en promenad i Venngarn idag i duggregnet. Barockparken har till stora delar fått en rejäl upprustning som pågått sedan fem år tillbaka. Parken var tidigare igenvuxen och vanvårdad. Den västra delen av parken "parnassen" är fortfarande eftersatt, men det går att följa upptrampade stigar i allén. Man kan se grunder från tidigare byggnader som sätter fart på fantasin.

Fick meddelande idag från Blodcentralen angående blodet jag tappde i måndagskväll har kommit till nytta.

Vi vände vid Viks motorcrossbana som blev slutmålet för dagspromenaden vid sjön Fysingen. Det jag först trodde var en vitmålad rullsten, visade sig vara en Jätteröksvamp som det fanns många av inom det inhägnade grönområdet i Wik-parken i Upplands-Väsby. De liknade mindre fotbollar i omfånget. Parken är stängd för en omfattande ombyggnad.

Runstenen U 237 överraskade. Området omgärdas av ett stängsel som det gick att passera in genom, men hur det blir med tillgängligheten framöver att besöka fornlämningen, återstår att se.

Här var det runmästaren Öpir som ristade. Namnet Öpir betyder ordagrant roparen, alltså gaphalsen, och skulle kunna tänkas vara ett öknamn.

Han är en av de runmästare som efterlämnat allra flest verk, omkring åttio stycken, varav de flesta är signerade.

Från nyplöjd ängsmark grönskar det på någon vecka, senaste bilden från onsdagens promenad längsmed Fysingen.

Att bygga kojor i träd var något som jag drömde om i pojkåren. Om projektet i trädet här i bild verkställdes fullt ut, får man inte veta. Eller hade virket som användes en annan funktion? Men förutsättningarna att lyckas med fyra tätt växande trädstammar som stabiliserade det hela, fanns där.

Onsdagen bjöd liksom idag torsdag på regn på morgonen, men väderutsikterna vände till det bättre med uppklarnande väderlek och sol under dagen. Gjorde en kortare promenadsträcka längsmed Fysingen mellan Löwenströmska och Hammarby kyrka, en del av Ingegerdsleden, nästan vindstilla.

Ängsmarken där det tidigare har vuxit Vallmo, Timomotej och Prästkrage under sommaren, har plöjts för säsongen. Bilden av blomsterängen är tagen i slutet av juni i år.

Det är rikt med slånbär. Jag är bortskämd med hemmagjord slånbärssaft sedan barnsben. När det gäller smak slår slånbären det mesta i saftväg, enligt mig. Men buskarna är taggiga, man river sig lätt av egen erfarenhet. - I bild en sort av klockväxt, förmodligen den förvildade trädgårdsväxten Ballongblomma, som blommar rikligt i år.

Stannade till vid självplockningen i närheten av Täby kyrkby i eftermiddags för att fånga solrosfältet. Har av någon anledning missat odlingen i år som man kan se från trafikleden i närheten. 

Det märks att vi är inne i september, många av solvändorna börjar se vissna ut, samtidigt som det skjuter nya skott.

Har satt en högrest Gullris i rabatten nu i sommar, man kan fundera över om växten ska ses som ett ogräs eller inte och om den hör hemma i en odlad blomsterrabatt. Den får inte bli allför omfångsrik och dominerande. 

Arten växer i skogsbryn, ängsbackar och förekommer också på strandklippor och i fjällen. Gullris är utbredd i hela Norden och övriga Europa, i norra Afrika, norra Asien och i Nordamerika. 

Örten har också en medicinsk användning med god verkan vid akut och kronisk njurinflammation och vid ödem. Den har en milt vattendrivande verkan, liksom vid ledstelhet och blåskatarr. - Bilder från promenaden i Väsby på förmiddagen.

Lägger in bilder av den regntyngda Ingridbergmanrosen utanför mitt köksfönster. Det var inte mer än tretton plusgrader i tiotiden, kändes kyligt. Har hunnit med två gudstjänster idag, hur förekommande det nu kan vara, och gått 7082 steg runt idrottsplatsen Midgårdsvallen i Märsta.

Ryckte upp den risiga Schersminbusken med rötterna i måndags och ersatte den med en Buxbom från Plantagen. Scherminen gav sparsamt med vita blommor och blev risig med tiden, över tio år. Den gav heller inte ifrån sig någon direkt doft. Tanken var att busken skulle fylla ut mellan Brudspireorna, men så blev det inte. Besökte Blomsterlandet måndagen dessförinnan och planterade en Höstgullris, en tacksam och tålig rabattväxt som hänger med år efter år. Det är bara att testa sig fram.