Fick en kallelse för diabetesscreening av ögonen i mitten av september från Medsyn Ögonklinik igår. Trots att jag pratat med diabetessjuksköterskan om att det inte behövs mer än en ögonbottenfotografering per år, fortsätter kallelserna att komma. Man ska inte behöva undersöka ögonen mer än vartannat år, en gång varje år blir bra.

I år blev det lite avigt då intyget från ögonläkaren löpte ut innan jag skickade in läkarintyget till Transportstyrelsen då körkoret skulle förnyas, så jag har redan gjort två ögonbottenfotograferingar. Ringde idag och avbokade tiden. Egentligen tas det resurser från sjukvården alldeles i onödan, även om det är bra att det fungerar med uppföljningarna av min diabetestvåa.

Fick meddelande igår igen om att blodet jag tappade i torsdags har kommit till nytta för en patient. Men inte lika överraskad som vid det förra tillfället den femte maj i år. Det blir som ett kvitto på att jag i mina år har hälsa nog att fortfarande kunna donera, jag är tacksam. Eftersom det är samma meddelanden som skickas ut lägger jag ut det från i maj i bild. 

Att donera blod är ingen bra affär, rent ekonomiskt förlorar jag varje gång i resekostnader och fick den här gången en biobiljett med ett värde på en hundralapp ungefär beroende på vilken biofilm man väljer.

I det kapitalistiska köp- och säljsamhället passar inte blodgivarsystemet så bra in. Vi ska tjäna pengar på allt och alla, samtidigt som politikerna snålar in på blodcentralernas tillgänglighet. Se bara i Stockholms län där det bara finns fasta blodcentraler innanför tullarna. Blodtappen i Danderyd lades ner för inte så länge sedan, och man kan bara drömma om att de snåla borgerliga allianspolitikerna i länet skulle öppna en blodtapp på Karolinska. De kan ju alltid kalla oss för hjältar, och ett tack kostar ju inget.

Blodbussarna kommer och går, de ställs in när de passar liksom angörings- och tidpunkterna. Det är vi blodgivare som ska anpassa oss till blodbussarnas tider och inte tvärt om. Vid fasta blodtappar är det jag som givare som avgör när det passar och mer på mina villkor.

Som plasma- och trombocytgivare gäller tidsbokning på blodcentralerna och kan inte göras på bussarna. Man får också en något högre ekonomisk kompensation då processen är mer tidskrävande.

Jag ska prova på med att ge plasma framöver och återkommer om hur det går.