I gårdagens "Fråga doktorn" i SVT fick vi höra av en fetmaforskare att det finns ingen mening i att banta. Mycket av budskapet är gammal skåpmat. Klasskillnader, uppväxtförhållanden, genetik, psykisk ohälsa, stress tidigt i livet, skräpmat och dålig sömn, uppges vara tänkbara anledningar till uppkomsten av övervikt. Lösningen är att vi ska trivas med oss själva och röra på oss mer och äta sundare så löser det sig på sikt.

www.svt.se/nyheter/vetenskap/vill-du-ga-ner-i-vikt-sluta-banta

Att banta är ursprunglingen ingen dum idé, bara man gör det till en livsstil. Ordet banta har sitt ursprung i den engelske begravningsentreprenören William Bantings  stärkelsefattiga diet med ett minskat sockerintag som möjliggjorde en kraftig viktminskning.

Han gav ut en uppskattad skrift i slutet av artonhundratalet där han rekommenderade ett lägre socker- och kolhydratintag. 

Jag reflekterar kanske mest över att det är så tyst kring livsmedels- och läkemedelsindustrins - liksom den kommersiella marknadskrafternas inverkan på konsumtionsvanorna som svar på den galopperade fetmaepidemin som inte alls nämns i programmet. 

Mer om William Banting, sök på Wikipedia.