Besökte två adventsgudstjänster idag. I Svenska kyrkan är man som utomstående delaktig i de unisona sångerna, de lästa bönerna och trosbekännelsen, mer än så är det inte. Har aldrig blivit tillfrågad att vara mötesvärd trots att jag varit aktiv i flera år, men inte så ofta på söndagarnas förmiddagsgudstjänster, däremot på en förmiddagsmässa varje vecka. Man kan förstås vara med i kyrkokören, men har inte blivt tillfrågad där heller, trots sångvana sedan tidigare i manskör som första bas.

På eftermiddagens möte läste jag inledningstexten ur Matteusevangeliet

21:1-9. Det är en mindre frikyrkoförsamling där det är lättare som församlingsmedlem att dela med sig av ett vittnesbörd i gudstjänsten. Var också med i kören där jag känner att jag kommer till nytta och hjälper till med kaffet. 

Jag försöker gestalta texten, många läser texterna utan inlevelse, och det gäller förstås också dikter och predikningar där predikanter saknar retorik och inlevelse som fångar intresset. Jag kände igen predikoutkasten med tankegångar sedan tidigare och som återkommer år från år.