När kyrkan anordnar julbord får man räkna med att människor med de mest skiftande bakgrunder kan slå sig ner vid bordet. Fick ett bra samtal med några finländska romer igår efter julgudstjänsten. Den här mannen hade mer sydländska anletsdrag över sig än landsmannen intill som såg mer skandinavisk ut.

Det jag fått veta sedan tidigare och fick bekräftat åter är att när ett matbestick hamnar på golvet slängs det direkt  -  om det oturligt nog skulle falla under en gift kvinnas kjol ska tilläggas, inte annars. Bestick tas inte heller med in på toaletten. Eftersom romer i generationer är ett resandefolk har det varit viktigt med hygienen för att undvika sjukdom genom regler som styr eller har styrt deras vardag. Det kanske hade med vattentillgången att göra ursprungligen.

Han kunde också göra sig förstådd med en del av de rumänska zigenska tiggarna på romani. Annars är det väl olika hur de fattiga långväga österopeiska släktingarna blir bemötta av sina egna här uppe i norr. Och så framhölls etniciteten som något utöver, och sådant gillar jag inte eftersom det gör det svårare för dem med samhällsintegrationen. Romer som har anpassat sig genom åren genom familjebildningar med ickeromer i det svenska samhället omnämns nedlåtande för "tattare."