Lägger in några bilder från lördagens utefika på Säby gård i Järfälla kommun under eftermiddagen. En av många vattenhål man kan besöka så här års. Oftast blir man kvar på Ikeas restaurang som ligger i närheten eller inne på outletområdet i Barkarby och hänger på någon av uteserveringarna. Resan får inte blir alltför lång enbart för en kaffe. Säby gård ägs av Järfälla kommun. Det var för varmt att sitta inne i magasinet med den försommarvärme som råder just nu.

I år finns det anledning att fira serietidningen Kalle Anka & Co som gavs ut första gången här hemma för 70 år sedan och är Sveriges äldsta ännu utkommande serietidning.

Förra året firade Farbror Kalles "Skruttomobil" med skyltplåten 313, åttio år.

Enligt serieskaparna Don Rosa och Carl Barks är det Kalle själv som byggt sin bil, men den fiktiva bilmodellen är inspirerad ursprungligen av den verkliga 1932 American Austin Roadster. -  Se Youtubeklippet.

Efter att jag sett eftermiddagens dvd-film "Sean Banan inuti Seanafrika" är jag ödmjukt tacksam över att jag inte har behövt lägga ut pengar för att se regissören Jesper Anderssons fars då den hade premiär på biodukarna den 15 februari 2012.

Skådespelare i filmen är Sean Samadi, Dr. Alban, Johannses Brost och Kikki Danielsson. Det är obegripligt att en så aktad skådespelare som Johannes Brost åtog sig rollen med tanke på manus och regi. Och så det tragiska i att se Kikki Danielsson dra åtlöje över sig. Filmen fick när den kom nästan enbart negativa recentioner.

På den plats som nuvarade Willy:s lokaler i Häggvik finns, ska med flera andra byggnader i området jämnas med marken. Skoporna ska ge ljus och rum åt Norra länken, den nya förbifarten som ska avlasta vägtrafiken genom Stockholm framöver. Idag fredag, är det alltså den sista dagen innan Willy:s stänger ner för gott i Häggvik. Hörde något om att butikskedjan ska öppna om några år framöver igen i samma område. Arkitektoniskt tillför inte den här typen av kommersiella köplador några värden. De ser likadana ut överallt.

Skokloster är Sveriges första turistmål. Igår var turistinformationen stängd på grund av personalutbildning, macken har öppet åretom som de brukar. Wärdshuset hade gäster, jag saknar motormuseet som var inhyst i samma lokaler, men som lades ner 2008 om jag minns rätt. 

På de bilder med utsikt från slottet jag laddat ner syns landhöjningen, vattennivån har legat högre än den gör i våra dagar. Slottet öppnar vardagar från den första juni. Det är visningar under helgerna och då är kafét öppet också liksom kyrkan. Den gula Sjövillan i bild har ursprungligen varit en telegrafstation, numera kafé som Svenska kyrkan sköter över semestersäsongen. Huset var försett med punchverandor och ett uppskattat utflyktsmål för sociteten som kom med ångbåt ut till Skokloster när det förra seklet var ungt.

Från det ena till det andra besökte vi Sigtuna stadskärna på sena eftermiddagen i lördags. Våfflan var en magnet med kö vid glasskiosken. Det fanns lediga bord för en fika, men det var lugnare på RC Chocolate. Den mäktiga chokladkakakan med hela chokladbitar får man dela med sig av, det känns lite väl mycket om man inte väljer att lämna rester efter sig. Ska man välja tillfälle att dricka té tycker jag att eftermiddag och kväll passar bäst för det, det blir lite väl mycket kaffe på dagarna.

I Sigtuna tycks ortsbefolkningen känna varandra, de stannar till och hälsar med meningsutbyten. 

Passade på att besöka Sigtunastiftelsen samtidigt som jag kopplar främst med Lars Widding och andra författare. Sjuttio kronor får man ge för en utefika just nu.

Sistaaprilfirandet i Gamla Uppsala bjöd på traditionell kyrklig körsång, vårtal och fyrverkeri, och scoutkåren som med eldfacklor stack majbrasan i brand även i år. Uppehåll, men det blåste kallt som det ofta gör därute vid kungshögarna i det öppna åkerslättlandskapet, och man söker lä för vinden. 

Vädret varierar ju varje år, jag klarade mig hyfsat bra med mössa och tunnare dunjacka. Handskarna lämnades kvar i bilen, de hade behövts. Odinsborgs värdshus var stängt i år, i varjefall i halvelvatiden. Missionsskyrkans utbud med smörgåsar och kaffebröd passar inte med min kostbehandlade diabetes. Kaffe i halvelvatiden är lite väl sent, vi stannade till på Max på återresan. Bild av den fridlysta örten Oxöga eller Backsippa.

Eftersom jag fick frågan om jag ville hänga på in till Gamla stan idag, så blev det också en del bilder. Storkyrkan hör man ju om i olika kungliga sammanhang. Det kostar 60 kronor i entréavgift att vistas i kyrkorummet - bortsett söndagsgudstjänsterna. Fattas bara annat. Skulpturen "S:t Göran och draken" finns att beskåda liksom "Vädersolstavlan". 

Utbudet på kaféerna längsmed turiststråket var vad man kan förvänta sig, men inte något utöver, så vi slog oss ner på kafét i Kulturhuset. Kaffet var svagt och mandelbiskvierna var minimalistiska för 18 kronor styck och sortimentet begränsat. Det fick gå för den här gången. 

När jag besökt Stockholm har jag ställt mig vid Valhallavägen på helgerna. Nu tog jag pendeln in till station Stockholm City som är något helt nytt för mig sedan jag tog tåget för ett antal år sedan sist. De nya perrongerna är ju inglasade numera och har minskat risken att hamna framför tåget om man av någon anledning skulle falla ner på spåren. 

Inte nog med att Jerry Williams avled nyligen, nu är det Lill-Babs. Samtida folkparkartister färgade av sin tid. Jerry såg jag väl någon gång i Täby med sin hund på gångbanan då jag passerade med bilen. Lill-Babs marknadsförde charkvaror på Coop i Väsby för sju år sedan in på vårkanten, om jag minns rätt. Kortet hon signerade var ett julkort från 2010, i bild. Jag har inte sett någon av dem uppträda live, men sångerna har man ju inte undgått att lyssna till genom åren. Frid över deras minne och livsgärning.