Tornväktaren

Ej allvarsam tanke i hjärat slår rötter

när dagen står över oss, stojande fröjd

då solar sig glatt på var leende höjd,

och dansar kring fälten med vingade fötter.

Men sen det blir tyst och den heliga natt

har kastat sitt stjärntäcke ut över världen,

då bortdunstar yrslan, då insomnar flärden

och hjärtat ser ner i sin bortgömda skatt.

Och ögat förtjust mellan blommorna vankar

som skina där högt på den himmelska äng,

och renare känslor och djupare tankar

kringsväva på mäktiga vingar din säng.

Esaias Tegnér (1782 - 1846)