Vid det gamla Löwenströmska lasarettet i Väsby, i närheten av Hammarby kyrka, står den resliga runstenen vid vägkanten sedan urminnes tider.  Har passerat stenen många gånger, men inte tagit mig tid att titta närmare på den. Det var de välbärgade familjerna som hade råd att resa minnesstenar över sina anhöriga. "Gud och Guds moder hjälpe hans ande och själ" åsyftar förmodligen Maria, Jesus moder, den katolska lärans inflytande över den tidiga fornkyrkan. 

Runskriften ger inte så mycket information utöver än dåtida förekommande 

mansnamn, med typisk drakslinga i ornamentiken, och det kristna budskapet.

Gå gärna in på den aktuella bloggen www.dnruof.blogspot.com som också tar upp runstenstemat, men ur ett mer religionskritiskt perspektiv.

Såg den nya familjemusikalen Aladdin på Filmstaden i Uppsala för två veckor sedan, den tolfte juni. Filmen är inte riktigt i min smak, men blev tillfrågad om jag ville se den i sällskap. Salongen var fullsatt, flest ungdomar i publiken förstås.

Sensmoralen i den här filmen är väl att rikedom och makt inte nödvändigtvis är det viktiga när kärleken får styra över beslutet om vem som kan tänkas bli den kräsna sultandotterns blivade gemål. Den blonde och blåögde Anders är Aladdins rival om prinsessans hand, och beter sig arrogant och motbjudande, en biroll i sammanhanget.

Man kan gott och väl påstå att ficktjuven Aladdin gör sig en rejäl klassresa när han med hjälp av anden i flaskan och en tjänstvillig flygande matta, slutligen får sin självständiga prinsessa. 

Filmrecensioner på https://kritiker.se/film/aladdin-2019/ 

En av våra äldsta odlade kulturväxter är den småblommiga Krolliljan. I folkmun även kallad för "turkmössa" eftrsom utseendet är just turbanliknande. I Sverige förekommer inga arter naturligt men i förvildat tillstånd, som här i Rosersbergs slottspark i halvskugga under trädkronorna. Försökte omplantera en Krollilja som jag tog med mig från en komposthög, men fick den inte att ta sig i rabatten. Bilder från promenaden i förmiddags.

Så här ser årets majblomma ut i bild, om det nu är någon som har missat nyheten. Nålar fast en krans i bilens innertak för varje år jag har bilen, är nu inne på den nionde. Fick tag i en krans redan igår eftermiddag utanför Uppsala. Det skall vara en vitsippa i år och den jag köpte har guldstänk på de vita kronbladen. Vitsippor med eller utan guldstänk.

Ikväll hade Adventkyrkans församlingskör en konsert på Ekebyholm utanför Rimbo, det är första gången jag besöker det samfundet, riktigt bra framträdande med varierande  musikinslag. Annars är det väl lite klent med just kyrkliga evenemang under helgerna förutom söndagens gudstjänster. Förra lördagen hade Valsta gospel ett framträdande under lördagskvällen. Adventkyrkans lördagskonsert fick jag information om på www.kyrktorget.se 

Adventkyrkan firar gudstjänsterna på lördagar, så det är svårt att göra ett besök eftersom jag jobbar just under för- och eftermiddagar i regel.

Det blev en rask promenad på över en halvmil i förmiddags i något över en timme. Nu i Rosersbergs vidsträckta slottspark. Gjorde ett uppehåll vid Kettils grotta med utsikt över Mälaren. Inte direkt inbjudande väderlek idag heller med någon minusgrad som lägst, och något som liknade snöflingor som virvlade runt i kallblåsten.

Tog några bilder av det fina sommarhuset med veranda och utsikt över Mälaren inom slottsparksområdet. Huset ligger avlägset till och jag skulle nog inte förvara något av högre värde i huset som i övrigt förvaltas av Statens fastighetsverk. Huvudbyggnaden på Rosersbergs slott renoveras just nu. 

Lördagskaffet intogs i Sollentuna galleria på förmiddagen. Vi diskuterade ordet "Muzak" alltså den skvalmusik som strömmar från högtalarna i hissar, på arbetsplatser och restauranger vars uppgift gagnar olika syften. Att lugna eller att öka konsumtionen, arbetstakt och motivation. Vare sig vi vill det eller inte, ursprungligen ett kommersiellt amerikanskt påhitt på trettiotalet. Idag var det softad sjuttiotalsmusik som kändes avkopplande och inte så påträngande.

Tog pendeltåget från Märsta till Nynäshamn och medverkade på en kafé- och  trivseleftermiddag med andligt sång- och musikutbud och hembakad semla. Ställde bilen på pendlarparkeringen. Pendeltåget är ett  ekonomiskt bättre alternativ och mer miljösmart. Dessutom är det inte lika tröttande som det är att sitta bakom ratten. Förlorade en halvtimme på det ungefär, men det är det värt och tog en timme och trettio minuter i restid.

Vaknade trött i morse, vilket påminner mig om skolgången under tonåren, men numera som äldre vaknar jag oftast utsövd. Kanhända är det järnbristen som orsakar tröttheten efter blodgivningen. Vi får tjugo järntabletter för att kompensera järnbristen som uppkommer efteråt. 

Gjorde ett besökt på församlingen Arken i

Kungsängen igår kväll. Lyssnade på församlingspastorn Gunnar Bergling som jag tycker är en kunnig och andligt stark predikant med bra retorik och humor. Lokalen på industriområdet ligger lite avsides till och samlar få besökare vardagskvällar. Han är värd att lyssna på. 

Tog en kryddstark Zinger kycklingburgare på Kfc restaurangen på Blocks handelsplats i Bromma i nitotiden efter kvällsmötet. Ersatte pommesen med Coleslaw. Halloumiburgare fanns också i menyn som på andra restauranger just nu som vegoalternativ. Kedjan har ännu bara ett fåtal restauranger att välja på. Det är en utmaning att lotsa mellan miljöhållbara matalternativ och samtidigt välja vegetariskt och ligga på en låg kolhydratnivå.

Idag firas det persiska nyåret Nouruz som jag skrev om här på bloggen för en vecka sedan. Frågade grannen som är aktivt troende muslim om de firade persiska nyåret, men kände inte till nyårstraditionen.

Tog en snabb promenad på motionsspåret, Ingegerdsleden, vid Löwenströmska sjukhuset och förbi Hammarby kyrka idag.

Runstenar finns det gott om i Mälardalen, utanför kyrkmuren vid Hammarby kyrka får vi veta att det var Illuge som lät resa stenen åt Djärv, sin fader, Assur och Fulluge åt sin broder.

Runstenen som är rest inte så långt från Vikbanan, racingbanan i Väsby, har ett sådant kulturhistorsiskt värde att den är belyst. Ristningen är ett vackert exempel på runmästaren Öpirs konstnärsskap. Han var verksam under 1000-talets senare del. "Olov och Gunnhild läto resa stenen efter Gunne, sin son, och Kättil lät efter sin Broder." Man blir väl inte så mycket visare av den inskriften. Olov är fortfarande ett mansnamn som förekommer i våra dagar och så är det för ovanlighetens skull ett kvinnonamn inristat i stenen.