I dagens nyhetsflöde kan vi läsa att forskare vill stoppa barnfetman. Sverige behöver en nationell strategi mot barnfetman, skriver åtta forskare på Dagens Nyheters debattsida. 

17 procent av landets sju- till nioåringar är överviktiga, vilket ökar risken för typ 2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Forskarna menar att Sverige likt flera länder nu måste samla aktörer från hela samhället och vidta åtgärder.

Man undrar ju om det verkligen går att stoppa den värlsdsomfattande fetma- och diabetesepidemin då det är livsmedels- och läkemedelsindustrins vinstintressen som styr utvecklingen. Det är oftast de socioekonomiskt svaga i samhället som nappar på lobbyisternas och reklamindustrins lockbeten. För sockerindustrin är det ivarjefall lönande att ha socker i maten. Socker kostar ungefär två, tre kronor kilot, men konsumenten betalar cirka 100 kronor kilot när det förädlas till godis.

Även jag som arbetarunge var fet under min uppväxt, men blev tonårsgänglig då jag kom upp i högstadiet. Det var inget konstigt med det. Tjocka barn har väl alltid funnits. Sedan fostrades man ju in i den matkulturen att man inte skulle lämna något kvar på tallriken hur mycket det än slevades upp, och den inställningen lever fortfarande kvar. Man skulle ju tänka på de svältande barnen i Biafra och ingen mat skulle gå till spillo av den anledningen.