Steg upp vid halvtio tiden i morse. Blev tillfrågad om jag ville hänga på mina etiopiska vänner till Grand garbo, nattklubbrestaurangen i Sundbyberg igår kväll. Kom inte därifrån förän efter stängningsdags efter tre och sängen vid halvfem. Det påminner mig om hur det kändes att jobba nattpass som bussförare en gång i tiden. Man kommer hem tidigt på morgonen och sover halva dagen för att försöka kompensera sömnbristen. Jag dricker inte alkohol sedan mer än trettio år tillbaka, så det blev mineralvatten och disco på dansgolvet. Undrar varför jag i min ålder utsätter mig för det. Jag hämtade upp med bilen också.

Hann i varjefall i tid till elvagudstjänsten, den är viktig för min inre uppbyggelse och livsglädje. Tyvärr fanns inte lovprisningen med i gudstjänstordningen, det är den som lyfter. Tillsammans gör vi en skillnad, sa prästen vid några tillfällen i predikan, men gav inga konkreta exempel. 

Förr i tiden tilläts evangelisation i pauserna på danspalatset Nalen då bland annat Frälsningsarmén fick sjunga andliga sånger, vilket skulle vara otänkbart på en nattklubbrestaurang som Garbos idag. Gränsdragningen mellan det andliga och värdsliga intressena har som jag ser det, blivit tydligare.