Vaknade i morse av åskmullret, det kändes ljuvligt, samtidigt som jag tänker på var nästa blixtnedslag kommer att ställa till med för skada i den extrema torkan. Drog ur alla tänkbara sladdar som kan skada känslig strömförsörjd teknik vid ett eventuellt åsknedslag. 

Ledde gudstjänsten i förmiddags i den kvava och varma lokalen, men vi öppnade för korsdag så det blev uthärdligt. Temat i gudstjänsten var just det livsgivande vattnet sett i både andligt och lekamligt perspektiv. 

Det började droppa under handfatet i badrummet redan i torsdags, och jag sms:ade vvs-jouren för andra gången, men har inte fått något svar sedan dess från dem. Det är inte så farligt, bara det inte sipprar, rinner oavbrutet, som det gjorde innan under badkarsblandaren. Jag vred av vattnet från två av ballofixreglagen i badrummet över natten och droppandet hade avtagit helt då jag öppnade vattentillstömningen nu på morgonen, men har börjat läcka igen.

En besvärlig sommar på olika sätt, och har inte mått så särskilt bra av det som pågår. Jag oroas av bränderna som så många andra, även om jag inte känt lukten av brandrök, sett öppen eld eller rökutveckling. Guds nåd bara det. När den stora branden i Västmanland härjade som mest 2014 kände jag av brandlukten i Uppsala. 

Droppen Dripp och Droppen Drapp. Alice Babs&Titti (1964).