Fick åter en kallelse till diabetessjuksköterskan nästa vecka med posten idag, men vad jag kan se så var jag ju där på kontroll i början av april, räcker det inte med en kontroll om året?  Förutom att en full blodsockerkurva skall fyllas i tre dagar i följd, ska också matvanor, tobakskonsumtion och fysisk aktivet kryssmarkeras i formulären. 

Frågorna är ställda enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Det finns ingen fråga ställd hur ofta jag äter matbröd, däremot kaffebröd. Blodsockret låg på normala 4,9 i morse, ringer i morgon och frågar.

Fick bromsoket utbytt på vänster bakhjhul mot ett nytt i går och meken kunde inte hitta något fel på höger bakhjul som jag tyckte gick varm och gav skrapljud ifrån sig vid inbromsningar. Lite gnissel hör jag fortfarande, och jag kommer att gå och känna med fingrarna på bromsskivorna ett tag framöver för att försäkra mig om att det inte är något som ligger på. Så är det att ha en äldre bil, och nya bilar är inte så mycket bättre de heller.

Färgen från Epsonskrivaren visade på gröna utskrifter, så nu var det hög tid att köpa nya färgpatroner på Elgiganten, både svart och gul var på upphällningen. 598 kronor fick jag ge för de tvår färgpatronerna den här gången.

Vad mer? Det är sällan som det uppkommer diskussioner i bastun efter träningen, men i går kväll var det ett undantag då vi kom in på politik. Det började egentligen med miljön och de multinationella storföretagens hänsynslösa skövling av urskogarna i Sydamerika. Människor dör av gifter från regnskogarna också, fick jag höra.

Vikten låg i varjefall på 79,8 kg och blodsockret visade på 4,9 i morse så jag får väl säga att jag är rätt nöjd just nu. Så här inpå höstarna brukar jag få yrsel då den kalla råa höstluften gör sig påmind, det är väl ett tecken på att man blir äldre, vilket jag har svårt att inse.

Flyttade på tvättiden i morse för att jag skulle hinna i tid till verkstaden till elva, men bromsoket som var beställd hade inte kommit. Meken skulle sms:a, men har inte hört mer från honom. Det går ju att köra kortare sträckor med bromsarna som ligger på, eller vad det nu är. Det har varit en märkligt varm dag med uppåt arton plusgrader och mer än så, samtidigt som man pulsar i högarna av gula och röda marklöv och känner den jordiga fuktiga höstlukten i näsborrarna.

Har känt mig lite orolig över det höga blodsockret, men i morse låg det på mer normala 5,3 millimol per liter.

I dagens Metro Resor läser vi om hur ett permanent husvagnsboende kan få livet i ny riktning. Att gå in i den omtalade väggen kan leda till något positivt som ger nya insikter, och det är ju klart att man kan göra något annat än att betala på ett hus. Det roliga är väl att de vågar göra något annorlunda, något för Blondinbella att ta efter kanske. Men det behövs väl mer än ett utmattningssyndrom till det för hennes vidkommande.

https://www.metro.se/artikel/semesterintresset-blev-familjens-vardag-bor-i-husvagnen

Inte så bra inledning på morgonen då blodsockret låg på 7,5 mmol/L. Något lägre i det andra fingret. Men det har förstås att göra med vad jag sätter i mig under kvällen innan och hur sent det blir. Fick tid för ett simpass i sextiden och fram till åtta. Det känns i kroppen efteråt på ett behagligt sätt när musklerna fått jobba. Det fungerade tidsmässigt med träningen i tisdags kväll också. Vikten låg då på 80,2.

I förra veckan uteblev träningen, församlingsträffarna är viktiga med bland annat bibelstudier och andakter. Ande, själ och kropp hör samman. Jag kan i varje fall inte vara utan vare sig det ena eller det andra. 

Fick frågan i bastun i kväll om jag var pensionär, och ställde motfrågan om jag såg ut som det. Det hade med tiden att göra, det brukar oftast vara pensionärer som bastar och möjligen tar ett simpass senare på kvällarna. Det har väl med att den gruppen har ledig tid för det och jag är snart där också. 

Stannade till på Burger King i Rosersberg i halvelva-tiden mot midnatt, så det blir ett sent blogginlägg. Det är mest yrkesfolk, de med självlysande gula skyddskläder och en företagslogga på ryggen, som stannar till vid den tiden på dygnet med anknytning till Arlanda. 

Tog en tur ut till Ulriksdal och slottscafét mot eftermiddagen. Uppehåll, behaglig utetemperatur på uppåt fjorton plusgrader och friska vindar, vi slog oss ner vid uteborden en stund.

Ställer man bilen på Handelsträdgårdens kundparkering intill undslipper man de krångliga parkeringsautomaterna på slottsparksområdet.

I början av veckan är det gott om platser lediga. Uppvärmd chokladfylld kokoskaka med vispgrädde till bryggkaffet, jag fuskar lite då det gäller LCHF, blodsockret låg ändå på låga 5,0 mmol/L i morse.

När höstfärgerna övegår i brunt blir det inte lika njutbart längre, vi är ju snart inne i november, man kan inte förvänta sig något annat.

Så här års känner jag mig påfrestande trött vilket beror en del på min fibromyalgi, och antalet soltimmar som minskar förstås. Kan känna tröttheten i axlarna och kroppsbrännan och så sendraget när jag inte har värmefläkten på som värmer upp. I går kväll blödde jag näsblod när jag snöt mig, vilket hör till ovanligheterna. Jag håller mig vanligtvis rätt frisk, så det är inte något att orda om här på bloggen.

På fredagskvällarna brukar det inte bli någon vettig mat. Jag äter riskakor med ostsmak, blåbärsyoghurt och smaksatt mineralvatten och så popcorn. Rätt mycket kolhydrater, men det får bli det enda undantaget under veckan.

Det här innebär att jag får kallsvettningar några timmar efteråt, och har förstått att det har med det låga blodsockret att göra.

Ikväll låg det på 3,5 mmol/L. Det borde med tanke på det tidigare så höga kolhydratintaget under kvällen, ligga högre än normalt tycker man ju.

Så låga värden är det sällan jag har annars. I morse mätte blodsockret med testremsa 5,4 mmol/L. 

Det var ett tag sedan som jag tog upp diabetesläget. Den typ 2 diabetes som jag kostbehandlar normaliserar blodsockervärdena genom att minska ner på socker och kolhydrater. I morse låg blodsockret på 4,6 mmol/L. Vägde in mig på 79,3 kg efter avslutat gympass igår kväll.

Diabetes 2 är en livsfarlig sjukdom om man inte behandlar den. Man gör inte återkommande ögonbottenfotograferingar för att se förändringar i "gula fläcken",  ser över fötterna hos en medicinsk fotvårdare, får sitt långtidsblodsocker mätt hos diabetessjuksöterskan på vårdcentralen regelbundet, för nöjets skull. De flesta som jag känner till som har tvåan tar sitt dagliga metformin och äter på som vanligt och vill inte påminna sig om sjukdomen.

Det händer emellanåt att jag går in på  www.diabetesmannen.se för att få insikter i diabetesettornas kamp mot sjukdomen som skiljer sig mycket från åldersdiabetes typ 2. Nämnda bloggare skrev vid ett tillfälle att typ 2 diabetes "skötte sig själv" genom en daglig metformindos och tog sin åldriga mormor som exempel.

Man kan väl säga att han är bättre på sin egen sjukdomskännedom än om andras.

Jag uppskattar Diabeteskvinnas blogg  www.devote.se/Diabeteskvinnan som ser sin vardag mer från den ljusa sidan av tillvaron, trots allt.

Fick en kallelse för diabetesscreening av ögonen i mitten av september från Medsyn Ögonklinik igår. Trots att jag pratat med diabetessjuksköterskan om att det inte behövs mer än en ögonbottenfotografering per år, fortsätter kallelserna att komma. Man ska inte behöva undersöka ögonen mer än vartannat år, en gång varje år blir bra.

I år blev det lite avigt då intyget från ögonläkaren löpte ut innan jag skickade in läkarintyget till Transportstyrelsen då körkoret skulle förnyas, så jag har redan gjort två ögonbottenfotograferingar. Ringde idag och avbokade tiden. Egentligen tas det resurser från sjukvården alldeles i onödan, även om det är bra att det fungerar med uppföljningarna av min diabetestvåa.